Hoppas på ett oväntat slut

Ny morgon, ny dag.
Hur ska denna sluta.
Började med att jag fick ett sms som sa att min kompis blivit uppsagd.
Jaha, så var det med det.
Sitter nu framför datorn och dricker mitt morgonkaffe.
Karlen har gått till jobbet och lugnet har lagt sig.
Och jag hatar när det blir lugnt.
Det finns ju bara så mycket att göra.
Skulle föresten behöva städa, men orkar inte.
Sliten i kroppen sen träningspasset igår. (BodyStep)
Och så känns det som om vissa glömmer bort en.
När man inte har något jobb.
Vissa som borde ringa, ringer inte.
Oprioriterad?
Men kanske dagen vänder.
Kanske denna får ett oväntat slut.
Hade varit helt underbart.
Med tanke på att de flesta dagar just nu är ganska förutsägande.
Så jag är tacksam för vilket slut som helst, bara jag känner något.
Överraskning.
Besvikelse.
Lycka.
En känsla som skiljer denna dagen från en annan.
Men denna dagen kommer väl att likna alla andra.
Den slutar väl med att jag går till gymmet, för att få ut lite frustration.
Tacka Gud, för att jag köpte ett träningskort.
Själsräddande.